bigbaddablogg

Jag kan inte hjälpa det. Jag känner mig mer och mer nervös ju närmare morgondagen jag kommer. Kommer vi göra bort oss igen? Kommer vi bli förnedrade på hemmaplan den här gången? Kommer försvarsspelet vara lika dåligt som det var mot Trollhättan? Om det blir så kommer vi garanterat att förlora. Jag har läst på ett antal ställen nu om matchen i Trollhättan och det som slår mig mest är hur mycket anfallsspelet hyllas samtidigt som försvarsspelet, och även vissa spelare, sågas. Detta gör ju att jag vill inte byta ut någon av Gallo eller Makacha för att anfallsspelet skulle lida av det, samtidigt som jag vill få in en mer defensivt inriktad spelare på mitten, typ Olsson. Detta skulle kunna lösas genom att sätta Gallo på vänsterkanten. Jag gillar inte alls det alternativet dock. Han har visserligen spelat vänsterytter en hel del tidigare i sin karriär, men jag tycker att hans defensiv är för svag numer för att klara det. Matchen borta mot Vasalund (Siriusseger med 4-3) tycker jag var ett bra exempel på det. Samtidigt som Lundmark på vänsterbacken agerade rundningskon stod Gallo mitt på planen och tittade på. Man skulle kunna gå över till en 4-1-4-1-uppställning och därmed få med Olsson, Gallo och Makacha på planen. Problemet med det är att det dels är en systemförändring, något Sirius borde sluta med, samtidigt som  man måste peta Sunday eller Hasani, något jag inte alls vill göra. Det som återstår då är att formera mittfältet som mot Trollhättan och hoppas på det bästa. Sedan skulle det ju vara trevligt om Segerström skulle kunna ta på sig den ledarroll han som lagkapten har, men det är väl att hoppas för mycket. Just bristen på ledarskap är ju något som är väldigt slående i dagens Sirius. Richardsson styr inte sin backlinje, Segerström styr inte försvaret och Gallo styr inte det defensiva mittfältet. Förhoppningsvis förbättras alla dessa aspekter mot Syrianska, annars blir det antagligen en till förlust.